Fråga 2. Var ska vi börja med SPS i min verksamhet?

Ett bra ställe att starta, för att uppnå det goda exemplet, kan vara där personalen är extra mottaglig för förändringar eller där processen är extra lätt att styra.

Fråga 3. Vad uppnår vi med SPS?

De omedelbara effekterna är att varje operatör läser processen på samma sätt. Processen styrs i rätt tid, av rätt orsak och mot rätt mål. Kassationen minskar snabbt och nästa kund i kedjan får bättre kvalitet.

Efter ett tag upplever majoriteten av operatörerna mindre stress. Minskningen av kassationen kommer att fortsätta. Det betyder minskade kostnader för att hantera fel och minskat behov av slutavsyning. Försämringar i maskiner eller processen upptäcks tidigt.

Några av de mer långsiktiga resultaten är färre reklamationer och garantiåtaganden, ökat förtroende hos kunden, företagets processkunskap ökar och man ökar vinsten per arbetad timme.

Fråga 4. Kan vi införa SPS utan förberdelser?

Ja faktiskt! Du kan utan vidare föra in SPS-tänkandet och redan det kan leda till stora besparingar. Däremot kan det bli så att duglighetstalet du får, om t ex mätsystemets onoggrannhet är för stor, inte stämmer överens med verkligheten.

Fråga 5. Vad är MSA?

MSA betyder mätsystemanalys och är ett sätt att utvärdera mätsystemets spridning i förhållande till toleransen, eller ännu bättre i förhållande till processpridningen. Om mätsystemet varierar mycket i förhållande till processen finns risken att man tror att processen har ändrat inställning, när det i själva verket är mätsystemets variation som ger utslag.

Fråga 6. Vad ska vi tänka på inför en SPS-uppstart?

• Är du chef ska du vara klart medveten om att din attityd är mycket viktig. Det är inte du som ska använda SPS i ditt arbete, men din attityd till SPS kan leda till att det inte blir gjort.
• En tydlig och logisk programvara som hjälper, istället för att försvåra för operatören, är viktig.
• Att styra endast det sista tempot i en process, kan göra att man missar störningar tidigare i kedjan.
• Att använda SPS är att ändra tankesätt; man ser hela processen istället för enstaka detaljer. Fokusera därför på att ändra gamla beteenden, istället för att fastna i tekniska diskussioner.
• Se till att alla förstår vad SPS handlar om.

Nielsen Consultings SPSutbildning fokuserar på att motivera personalen, samtidigt som prissättningen är sådan att hela avdelningar kan lära sig SPS till en låg kostnad per anställd.

Fråga 7. Vilken mjukvara ska vi använda?

Det finns flera programvaror och det är stor skillnad på dem. Samma formler ligger bakom uträkningarna av styrgränser, duglighetstal osv, men presentationssättet skiljer sig mellan de olika programvarorna.

SPS är främst operatörens verktyg och det är operatören som ska mäta och styra processen, det är operatören som tolkar styrdiagrammen. Minimikrav på en bra programvara är:

• Styrdiagrammet ska vara lätt att läsa.
• Åtgärder i processen ska lätt kunna härledas till den aktuella processförändringen i styrdiagrammet.
• Varje provgrupp ska ha en egen och tydlig tidsangivelse.
• Trender och styrregler ska vara lätta att se.

Dessutom är själva mätinsamlingen ett kapitel för sig. Det finns programvaror som automatiskt väljer rätt artikel och mått när operatören börjar mäta och det finns programvaror där mätvärdena ska matas in via tangentbordet.

Väljer du Nielsen Consulting vid införandet, får du låna en pedagogisk och mycket lättanvändlig programvara under handledningstiden.

Fråga 8. Vad är skillnaden mellan att producera med eller utan SPS?

Den omedelbara praktiska skillnaden med att använda SPS är:

• Att man mäter minst tre detaljer i följd (provgrupp) ur maskinen. Medelvärdet av de tre detaljernas mått och avståndet mellan högsta och lägsta uppmätta värde, noteras i ett styrdiagram. I diagrammet ser man lätt om processen behöver åtgärdas eller inte.
• En eventuell åtgärd markeras i diagrammet.
• En ny provgrupp tas efter åtgärden.

Det är mycket vanligt att man efter ett tag upptäcker att man tidigare mätt och justerat processen i onödan. Därför blir också den vanligaste effekten att man med SPS mäter och styr processen mer sällan än tidigare, samtidigt som kassationen minskar och kvaliteten ökar.

Fråga 9. Var i styrdiagrammet ska styrgränserna placeras?

Det bästa är att låta styrgränserna följa processen automatiskt. En vanlig myt är att operatören då kommer att styra processen för ofta, men i praktiken är det i regel tvärt om, processen styrs alltså mer sällan jämfört med att inte använda SPS.

Om processen påverkas av fasta verktyg kan det däremot ge bekymmer med styrgränser som följer processen, och då kan man välja att låsa styrgränserna vid ett visst avstånd från toleransgränserna.

I SPS – på ren svenska förklaras styrgränsernas funktion tydligt och pedagogiskt.

Fråga 10. Vilket duglighetstal ska vi ha som minkrav?

Det är mycket viktigare att komma igång med processtyrningen, än att fastna i diskussioner om vilket duglighetstal som är det rätta. Att börja använda statistisk processtyrning gör nämligen att operatörerna får ett gemensamt sätt att se på processen, och det kan många gånger ge en tillräcklig kvalitetsökning.

Det vanligaste minkravet är Cpk 1,33.

Fråga 11. Vi har små serier. Har vi någon nytta av SPS?

Förmodligen. Vid små serier får du inte lika lätt den långsiktiga nyttan med SPS, men använder du SPS så centrerar du processen från allra första början, och därigenom kan du ha räddat kvaliteten på hela den korta serien.

Om mjukvaran stödjer det kan du fylla på med nästa korta serie och då kan du se trender på längre sikt, trots att varje enskild serie är kort.

Fråga 12. Med vilket intervall ska vi mäta provgrupperna?

Det är ganska vanligt att man bestämmer fasta mätintervall, t.ex. en provgrupp per timme. Det fungerar dock inte alltid ihop med SPS: Processen är levande och det mätintervall som är rätt, t.ex. under den tid en maskin bygger upp värme, är förmodligen inte rätt mätintervall då maskinen uppnått sin temperaturjämvikt. Ett annat exempel är efter skärbyte, då initialförslitningen kan kräva tätare mätintervall.

Om fasta mätintervall används är risken mycket stor att operatören ser sig tvungen att mäta enstaka detaljer mellan provgrupperna och därigenom misstolka resultatet. Operatören kan därför komma att styra processen med fel beslutsunderlag.

Ett tips är att till en början mäta provgrupperna tätare än man tänkt sig. Efter en tid kommer operatören att hitta ett passande mätintervall.

Fråga 13. Vad är skillnaden mellan tolerans- och styrgränser?

En viktig skillnad mellan tolerans- och styrgränser är att toleransgränserna används för att avgöra om enskilda tillverkade detaljer är godkända. Styrgränserna används däremot tillsammans med medelvärden för att styra tillverkningsprocessen.

En av riskerna med att använda toleransgränser som kontrollmetod under pågående produktion är att när du finner en detalj som ligger nära toleransgränsen, reagerar du för sent. Sannolikheten är stor att du redan under en tid, då och då, producerat utanför toleransgränsen.

Styrgränsernas uppgift är dels att centrera processen runt målvärdet som i regel är det samma som toleransmitt, dels att visa var gränsen för en stabil process går, vilket betyder att du i princip inte har någon anledning att reagera förrän du hamnar utanför styrgränserna.

Styrgränserna uppfattas ibland felaktigt som snäva, speciellt i förhållande till toleransgränserna. Styrgränserna följer processen, de är framräknade med hjälp av mätvärden från den aktuella processen och fungerar som hjälplinjer för att styra densamma. Styrgränserna kan alltså inte, och ska inte heller, ersätta toleransgränserna.

Fråga 14. Är det meningsfullt att styra processen då maskindugligheten är för låg?

Maskindugligheten är ett mått på hur väl maskinen klarar av att producera inom toleransgränserna. En vanlig reaktion när maskinens duglighet inte räcker till, är att avstå från att styra tillverkningen med SPS. Det anses inte vara värt besväret eftersom maskinen ändå är för dålig.

Processens utfall blir, även vid låg maskinduglighet, dock alltid det bästa möjliga om den styrs med hjälp av SPS, och det kan många gånger räcka för att nästa tempo, (exempelvis en slipmaskin eller en monteringsmaskin,) ska ge bättre kvalitet.

SPS har alltså, även vid låg maskinduglighet, betydelse för kassationsnivån och kundernas upplevda kvalitet.

Man kan t. o. m. lite tillspetsat se det så att en sämre maskin är i ändå större behov av att styras på rätt sätt, jämfört med en bättre maskin.

En annan fördel med att använda SPS även vid låg maskinduglighet, är att de förbättrande åtgärder som sätts in, omedelbart syns i styrdiagrammen. Man får ett snabbt kvitto på om de gjort nytta eller inte.