Detta är vad du bland annat uppnår med SPS:

• Operatörerna läser processen på samma sätt. Det finns inte längre mycket utrymme över till egna tolkningar.
• Processkunskapen ökar. Effekten av detta är ofta grovt underskattad.
• Dugligheten ökar vilket medför att dolda kostnader, som t. ex. störningar i efterföljande produktionsled, minskar.
• Stressen minskar i regel. Ofta inser operatörerna att de tidigare både mätt och styrt sin process helt i onödan.
• Kassationen minskar.
• Minskat behov av slutavsyning. Leveranser med hög duglighet behöver inte kontrolleras en extra gång.
• Färre reklamationer och nöjdare kunder.

Ett vanligt misstag är att göra det hela alldeles för komplicerat och därmed tungrott. Här är något att tänka på:

• Börja i liten skala och håll det på en enkel nivå.
• Avdramatisera genom att fokusera på förbättringar (effektivitet och kundnytta) istället för på själva metoden.
• Låt användarna själva upptäcka att SPS i de allra flesta fall inte medför merarbete, utan tvärt om.
• Låt det vara tillåtet att göra fel, speciellt i början.
• Vår uppfattning är att många mjukvaror är för komplicerade och krångliga att använda. Välj en mjukvara som är lätt att använda och som hjälper maskinoperatören att läsa sin process på ett tydligt sätt.

 I många böcker kan man läsa att du måste bereda, göra FMEA, du måste identifiera egenskaperna där SPS gör mest nytta, o.s.v. innan du kan köra igång med SPS.

Vi håller inte med om det och den åsikten bygger på många års praktisk erfarenhet. Eftersom det att börja använda SPS handlar om att ändra attityd, kan du mycket väl börja utan att ha gjort allt det andra.

Se till att komma igång i liten skala. Håll det enkelt, stötta och uppmuntra användarna. Låt det bli lite fel i styrdiagrammen, det är inte hela världen. Det viktiga är att ni kommer igång. Efter ett tag kommer operatörerna själva att se nyttan med SPS och fler kommer att efterfråga verktyget.

 Detta är förmodligen den mest vanliga missuppfatt-ningen angående statistisk processtyrning och brukar bero på att man inte förstår vad styrgränserna grundas på.

Eftersom styrgränserna används tillsammans med medel-värden, inte enstaka mätvärden, och att de följer processen automatiskt, är en av de vanligaste effekterna av att använda SPS faktiskt att man inser att man tidigare mätt, och i värsta fall även styrt processen, helt i onödan. Därför kommer man ofta att styra processen mer sällan med SPS just därför att man inser att processen inte behöver styras oftare.

Däremot: Om processen påverkas av fasta verktyg vilka inte låter sig justeras, kan det vara en idé att låsa styrgränserna. Men då ska man vara medveten om att man tappar kopplingen till processen.

Vi anser att du har helt rätt av främst två skäl:

• Processen kommer att centreras så gott det går mot målvärdet, vilket medför minsta möjliga kassation, alltså minsta möjliga kassationskostnad.
• Tack vare styrdiagrammet kommer ni att omedelbart se effekten av de förbättrande åtgärder som sätts in. Ni får alltså ett snabbt och objektivt kvitto på om de gjort nytta eller inte.

Det finns ingen motsats mellan SPS och produktivitet. I de allra flesta fall tar SPS nämligen mindre tid jämfört med det traditionella sättet, och eftersom kassationen minskar blir det färre kasserade detaljer som måste ersättas med nytillverkade, vilket i realiteten också innebär en produktionsökning.

Vi har t. o. m. sett att dålig processduglighet, beroende på att SPS inte användes, har lett till så pass försämrade kundrelationer att nästa orderbeställning uteblev från kunden.

Här är två väldigt konkreta exempel på förbättring där användandet av SPS varit avgörande:

• I en maskingrupp blev resultatet att:
  • Den årliga kassationen sjönk från 7% till 2%.
  • Produktiviteten ökade något.
  • Samtliga maskinoperatörer fick ökad processkännedom. För vissa av dem var denna ökning avsevärd.
  • Kunden slutade anmärka på kvaliteten.
• En maskin, vilken tidigare ansetts totalt värdelös (Cpk 1,1 ska vara minst 1,33), blev med hjälp av maskinduglighetsstudier, efterföljande åtgärder och användandet av SPS fullt godkänd:
  • Dugligheten blev Cpk 2,35.
  • Kostnaden blev tre dagars stillestånd och tio timmars lön för en verktygsmakare.
  • Besparingen blev åtta miljoner kronor eftersom en ny maskin inte behövdes införskaffas.

Förutom ovanstående används SPS inom så vitt skilda områden som t. ex. formplastsprutning, livsmedelsproduktion, inom träindustri och sjukvård.