Vanliga frågor om SPS
1. Varför ska vi använda SPS i mitt företag? »
2. Var ska vi börja använda SPS i min verksamhet? »
3. Vad uppnår vi med SPS? »
4. Kan vi införa SPS utan förberedelser? »
5. Vad är MSA? »
6. Vad ska vi tänka på inför en SPS-uppstart? »
7. Vilken mjukvara ska vi använda? »
8. Vad är skillnaden att producera med resp utan SPS? »
9. Var i styrdiagrammet ska styrgränserna placeras? »
10. Vilket duglighetstal ska vi ha som minkrav? »
11. Vi har små serier. Har vi någon nytta av SPS? »
12. Med vilket intervall ska vi mäta provgrupperna? »
13. Vad är skillnaden mellan tolerans- och styrgränser? »
14. Är det meningsfullt att styra processen då maskindugligheten är för låg? »
Fråga 14. Är det meningsfullt att styra processen då maskindugligheten är för låg?
Maskindugligheten är ett mått på hur väl maskinen klarar av att producera inom toleransgränserna. En vanlig reaktion när maskinens duglighet inte räcker till, är att avstå från att styra tillverkningen med SPS. Det anses inte vara värt besväret eftersom maskinen ändå är för dålig.
Processens utfall blir, även vid låg maskinduglighet, dock alltid det bästa möjliga om den styrs med hjälp av SPS, och det kan många gånger räcka för att nästa tempo, (exempelvis en slipmaskin eller en monteringsmaskin,) ska ge bättre kvalitet.
SPS har alltså, även vid låg maskinduglighet, betydelse för kassationsnivån och kundernas upplevda kvalitet.
Man kan t. o. m. lite tillspetsat se det så att en sämre maskin är i ändå större behov av att styras på rätt sätt, jämfört med en bättre maskin.
En annan fördel med att använda SPS även vid låg maskinduglighet, är att de förbättrande åtgärder som sätts in, omedelbart syns i styrdiagrammen. Man får ett snabbt kvitto på om de gjort nytta eller inte.